2013 : A BOND ODYSSEY

av Emanuel Magnusson, Joel Svalberg

                                                                  

2013 var på många sätt ett mellanår när det gäller James Bond. Året innehöll ingen premiär av en ny film eller en ny produktionsstart. Men ändå så hände det ganska mycket, James Bond fyllde 60 år som karaktär, tre filmer fyllde jämnt och en ny bok släpptes. Så häng med på en tillbakablick över året som har gått!

Let the awards fall from the sky

Man kan inte summera James Bonds 2013 utan att nämna de fenomenala framgångarna för Skyfall.
Den första framgången, och även vårt första stopp är den 31:a December 2012. Det var datumet då Skyfall spräckte 1-miljards dollar barriären i inkomst. En framgång få filmer har lyckats med. I och med det så placerade sig Skyfall på plats nummer 7 över de mest inkomstbringande filmerna någonsin!

Så kom vår-vintern och i och med den så kommer tiden för BAFTA galan och Golden Globe galan och sist men inte minst Oscars-galan. I alla dessa galor så var Skyfall nominerad i minst en kategori, Oscars-juryn nominerade Skyfall till ”Best achivement in Sound-mixing”, ”Best achivement in Cinematography”, ”Best achivement in composing Original Score”, ” Best Achievement in Music Written for Motion Pictures, Original Song” och “Best Achivement in Sound Editing”. Varav att Skyfall lyckades att knipa de två sistnämnda kategorierna. Adele och hennes producent Paul Epworth tog emot priset för titellåten Skyfall (paret vann även samma pris på Golden Globe-galan) samt svensken Per Hallberg tog emot priset för ” Best Achivement in Sound Editing”.

Skyfall blev i och med detta den mest framgångsrika Bond-filmen på Oscars-galan. Senast en Bond-film var nominerad där var 1981 för Bill Contis titellåt. Innan Skyfalls framgångar på Oscars-galan så var det Thunderball som vann senast ett pris där 1966.
På BAFTA-galan så vann Skyfall priset för ”Best British Film”, vilket är ett väldigt erkänt pris inom filmbranschen. Visst passade det priset för Skyfall, med tanke på alla metaforer och liknelser som Skyfall visade mellan Bond som karaktär och Storbritannien som land.

Men på andra sätt så har Skyfall lyckats vara en succé. Skyfall var den näst mest sålda DVD/Blu-Ray filmen år 2013 rent globalt och på så sätt drog in ytterligare med inkomst i MGM’s kassa. Att även Skyfall har lyckats på hemma-marknaden visar att publiken har fått ett uppsvingat intresse för Bond-filmerna. Den kompletta Blu-Ray boxen var den mest sålda hemma-video boxen detta år!

Så nog har Skyfall varit en succé som har placerat hela franchisen i ”finrummet” av filmer. Nu när stora regissörer och skådespelare hyllar Skyfall och Bond-serien och visar ett intresse av att vara med i framtiden på ett eller annat sätt.

adele-paul-epworth-oscars-press-room_352 
Adele och Paul Epworth på Oscars-galan

James Bond fyller 60 år

2013 markerade 60 år sedan då Ian Fleming satt sig ner i sitt hus- Goldeneye på Jamaica och började att skriva sina första agentnovell, ”A spy novel to end all spy-stories”. Boken kom sedan att bli kallad för Casino Royale och ja, resten är som vi säger. Historia. Casino Royale banade vägen för 13 noveller och senare även 23 officiella filmer, 2 inofficiella filmer samt en TV-show.

60 års-jubileet firades med att en ny Bondbok släpptes, den hette ”Solo” och den släpptes i september. Boken handlade delvis om en äldre Bond i slutet på 1960-talet som kämpade mot sina inre demoner och mot sin alkoholism. Trots en relativt hård PR-kampanj så floppade boken på alla marknader. Men boken gjorde ändå sitt jobb på sätt och vis och markerade ett jubileum som inte skulle få glömmas!

 

De fyllde jämnt under 2013

Kenneth Tsang (General Moon i Die Another Day) firade 75 år den 1 januari.

Karin Dor (Helga Brandt i You Only Live Twice) firade 75 år den 22 februari.

Paul Haggis (manusförfattare) fyllde 60 år den 10 mars.

Christopher Walken (Max Zorin i A View to a Kill) firade 70 år den 31 mars.

Pierce Brosnan (James Bond i fyra filmer) firade 60 år den 16 maj.

Jesper Christensen (Mr White i Casino Royale och Qantum of Solace) fyllde 65 år den 16 maj.

Grace Jones (Mayday i A View to a Kill) fyllde 65 år den 19 maj.

Anthony Starke (Truman Lodge i Licence to Kill) fyllde 50 år den 6 juni.

Robert Davi (Sanchez i Licence to Kill) firade 60 år den 26 juni.

Son-Tek Oh (Leuitnant Hip i "Gyllene pistolen") fyllde 70 år den 29 juni.

Diana Rigg (Tracy/Mrs Bond i OHMSS) firade 75 år den 20 juli.

Michaelle Yeoh (Wai Lin i Tomorrow Never Dies) firade 50 år den 6 augusti.

Don Stroud (Heller i Licence to Kill) fyllde 70 år den 1 september.

Tsai Chin (mindre roller i You Live Twice och Casino Royale) fyllde 80 år den 1 september.

Serena Gordon (Psykologen som ska utvärdera 007 i GoldenEye) fyllde 50 år den 3 september.

Tchéky Karyo (Dmitri Mishkin i GoldenEye) fyllde 60 år den 4 oktober.

Martin Campbell (regissör, Goldeneye och Casino Royale) fyllde 70 år den 24 oktober.

Valerie Leon (Hotellreceptionist i TSWLM) fyllde 70 år den 12 november.

Mie Hama (Kissy Suzuki i You Only Live Twice) fyllde 70 år den 20 november.

Ulrich Thomsen (Davido i The World is Not Enough) fyllde 50 år den 6 december.

Patrick Bauchau (Scarpine i A View to a Kill) fyllde 75 år den 6 december.

Vijay Amritraj (Vijay i Octopussy) fyllde 60 år den 14 december.

Ricky Jay (Gupta i Tomorrow Never Dies) fyllde 65 under det gågna året (födelsedag okänd)

De skulle varit hundra år

 

Francis De Wolff (Varva i From Russia With Love) föddes den 7 januari 1913 och skulle alltså varit 100 år. De Wolff avled dock 1984.

Gert Fröbe, som gjorde Goldfinger till tidernas mest klassiska Bondskurk, skulle ha fyllt 100 år om han levat den 25 februari 2013. Han dog 1988 vid en ålder av 75 år.

Claude Renoir, som var ansvarig för fotot i The Spy Who Loved Me (1977) och för övrigt sonson till den berömda konstnären Auguste Renoir, skulle i år ha blivit 100 år. Han föddes den 4 december 1913 (för övrigt samma dag som John Kitzmiller som spelade Quarrel i Dr No).

John Kitzmiller (Quarrel i Dr No), född 4 december 1913, skulle firat sin 100:e födelsedag för några veckor sedan. Han dog dock redan 1965, bara tre år efter sin medverkan i Dr No.

 

Dessa lämnade oss under det gångna året

Bernard Horsfall (Shaun Campbell i OHMSS, assisterar Bond i Schweiz) avled den 29 januari, 82 år gammal.

Michael France (mansuförfattare, Goldeneye) dog den 12 april, 51 år gammal.

Tre filmer fyllde jämnt under 2013: From Russia With Love (50 år), Live and Let Die (40 år) och Octopussy (30 år).


Fantasterna

Den 6:e juni - på Sveriges Nationaldag - hände något unikt i svensk tv: ett tävlingsprogram sändes, helt tillägnat James Bond. Programmet hette Fantasterna och James Bond var ett av totalt tio avsnitt, där fem fans gör upp om att bli den främste "fantasten" i landet på ämnet. De fem som tävlade i ämnet James Bond, var John Chiarantona, Paul Deblond, Pontus Forslund, Joel Svalberg och Anders Frejdh. Den sistnämnda tog hem tävlingen efter en hård final mot Pontus Forslund.

Förutom de återkommande visningarna av Bondfilmerna, så har nog aldrig James Bond fått så stor uppmärksamhet i svensk tv. Beslutet att James Bond skulle bli ett av de tio ämnen som det tävlandes om i serien, beror troligen på att filmserien firade 50 år samma år (2012, då också avsnitten till Fantasterna spelades in)

 120_frwl.jpg

From Russia With Love 50 år

Det går inte att överskatta den betydelse som From Russia With Love haft för James Bond på film. Dr No hade varit en succé men From Russia With Love tillförde mer elegans och berättarskicklighet, och fler av de element som fans och publik de senaste 50 åren förväntat sig av en Bondfilm. Till framgången bidrog även en högklassig uppsättning skådespelare; få Bondfimer har haft så många bra rollprestationer. Terence Young får regissera sina stjärnor i vackra miljöer, mer varierade och storslagna vyer... än i Dr No. Vem minns inte den stora "schaksalen" i början av filmen, där SPECTRE's högst uppsatte man (under Blofeld så klart), Kronsteen (spelad av Vladek Sheybal) vinner ett mästerskap i schak, precis i samma stund som han får ett hemligt meddelande - och ändå har nerver över att utföra det vinnande draget. Det här sättet att introducera och på så kort stund berätta så mycket om en karaktär, är mycket skickligt berättande man inte så ofta ser på film. Även de andra större skurkarna i filmen, spelade av Lotta Lenya och Bernard Shaw, är ovanligt utmejslade och välspelade karaktärer, som var och en skulle kunna bära upp skurkkostymen i en egen varsin film. Vi minns även färgstarka allierade figurer från denna Bondfilm, som den livsglade Kerim Bay, spelad av Pedro Armendariz,

From Russia With Love gav oss flera klassiska scener, som det ursinniga slagsmålet mellan Bond och Red Grant ombord på Orientexpressen. Eller varför inte nämna mötena mellan de två SPECTRE-agenterna Rosa Klebb och Kronsteen och deras skräckinjagande ledare Blofeld. Vi har också gondolfärden nere i Istanbuls kloaker och det därpå följande spionaget med ett periskop. Det var också Bondfilmen där vi för första gången mötte Desmond Llewelyn som den publikkära uppfinnargeniet som förser Bond med allvärldens märkliga prylar och vapen. Här hette han ännu inte "Q" utan tilltalades istället som det mindre bekanta major Boothroyd.

Efter 50 år ("...and counting") är From Russia With Love fortfarande allmänt sedd som en av seriens stora triumfer, såväl av publik, kritiker och fans. Många tycker till och med att den är rosen på den stora 007-tårtan.

 

Två fans minns From Russia With Love

 

Thomas Drugg

När och i vilket sammanhang såg du FRWL för första gången?

FRWL var faktiskt den sista Bondfilm jag såg av de som då hade släppts. Det är dessutom den enda av Bondfilmerna som jag först såg på video innan jag fick tillfälle att se den på bio. När kan detta ha varit? På bio såg jag den under 1983 tror jag så videopremiären kan ha varit vintern 82/83.

Vilket var ditt första intryck av filmen och hur placerade du den då bland Bondfilmer?

Första intrycket tror jag påverkades av att det var på video man såg den först, men ändå tyckte jag att den var väldigt bra. Men inledningsscenen var t ex ganska mörk i tv-rutan. När jag sett den på bio några månader senare (en sliten och halvdan filmkopia) bestämde jag mig för att jag tyckte att den var den bästa av de tre tidiga Bondfilmerna. Någon allmän ranking av samtliga filmer ägnade jag mig inte åt då.

Hur skulle du ranka den idag?

FRWL är en av de tre bästa Bondfilmerna, definitivt den bästa med Connery. Troligen den av filmerna som har allra bäst rollbesättning. Trots att den inte följer Bondmallen har den ändå varit stilbildande, inte minst har man ibland under Brosnan- och Craig-eran försökt efterlikna stämningen i FRWL.

Vilken är din favorit-karaktär i filmen och varför, ja förutom återkommande karaktärer som Bond?

Här vill jag välja två.

Kerim Bey är den bästa av "Bonds allierad"-karaktärerna, stilbildande för filmserien och väldigt Fleming-typisk. Relationen mellan Bond och Kerim är varm och välfångad och Connery och Armendariz har en väldigt bra personkemi. Just därför blir Keims död senare i filmen en så pass stark scen för publiken.

Red Grant, den tyste, iskalle mördaren från Spectre (Smersh i boken), briljant spelad av Robert Shaw. Han yttrar inte ett enda ord i filmen innan han möter Bond på tåget, i skepnad av Nash. En annan starkt stilbildande karaktär för filmserien.

Vilken av FRWL-prylarna i din samling är din favorit och varför?

En favorit är den briljanta vita filmaffischen (en annan stilbildare) med Connerys Bond i den klassiska posen.

Vad tror du filmen har betytt för serien?

FRWL är vid sidan av GF den Bondfilm som genom tiderna har haft bäst rykte bland filmkritiker. Filmen har alltid varit en publikfavorit, trots att den saknar typiska Bondelement som finns i många andra filmer (tekniska Q-prylar, futuristiska Ken Adam-miljöer, biljakter eller motsvarande). Filmens kalla kriget-stämning med stark noir-känsla gjorde stort intryck på samtiden. Den medförde ett ökat intresse för bio-007 och hjälpte till att bygga Bondseriens succé. Klassiska karaktärer som Kerim Bey, Red Grant, Kronsteen och Rosa Klebb blev ikoniska. Lotte Lenyas långa teaterkarriär förbleknade nästan när alla efter filmen identifierade henne med Klebb och då alla som mötte henne kollade på hennes skor... Flera scener i filmen är också klassiska och har inspirerat senare inslag i andra Bondfilmer: Slagsmålet mellan Bond och Grant i tågkupén är det mest intensiva i hela filmserien. Scenen på hotellrummet då Bond möter Tatiana har använts som provfilmning för i princip alla nya Bondkandidater genom åren. FRWL anses väl allmänt idag höra till Bondseriens främsta, och har varit stilbildande och inspiration för senare Bondska filmskapare.

 

call-me-bwana-movie-poster-1963-10202090

"Call me Bwana, James Bwana"

EON productions, som bildades 1961 av Albert R Broccoli och Harry Saltzman, har faktiskt inte bara producerat de 24 Bondfilmerna. Utöver Bond har EON faktiskt producerat en annan film (Broccoli och Saltzman har var för sig producerat egna filmer, men som bolaget EON har de bara gjort en film vid sidan av Bond). Denna enda "icke-Bond"... är komedin Call me Bwana.

Filmen hade premiär den 4 april 1963 i England, bara ett halvår efter den första Bondfilmen Dr No hade sin premiär. Och det var i stort sett samma folk bakom kameran till båda filmerna.

I huvudrollen ser vi den legendariska amerikanska komikern Bob Hope och i en roll som hemlig agent hittar vi ingen mindre än Anita Ekberg, som även figurerar i From Russia With Love senare samma år, då i form av en stor reklamaffish (varvid Kerim Bay i filmen skjuter Krilenko). Call me Bwana ska inte vara alldeles lätt att få tag på, men vill du fira (något i efterskott) att EON:s enda icke-Bondfilm firat 50 år, så är det kanske värt ansträngningen?

Emanuel Magnusson

När och i vilket sammanhang såg du FRWL för första gången?

Jag såg filmen för första gången tidigt 2006 då min mamma hade kommit hem från en affärsresa och som present hade hon med sig FRWL och TND på VHS. Jag hade läst Thomas recensioner tidigare och jag visste om att han skattade FRWL väldigt högt. Så jag satt mig in i hans tankar och gillade filmen ganska omedelbart. Det var även mitt första möte med Connerys Bond, och trots att det inte var ”kärlek vid första ögonkastet” så var det spännande att se en annan typ av Bond bortsett från Pierce Brosnan som jag var van vid.

Vilket var ditt första intryck av filmen och hur placerade du den då bland Bondfilmer?

Ja, som sagt så gillade jag filmen för vad den var. Som den lilla parveln jag då var så blev jag lite besviken på bristen av action och roliga repliker som jag hade gjort mig van med från Brosnans filmer och som jag trodde var en standard för alla Bond-filmer. Samt så tyckte jag att den var lite för långsam och att Connery var för torr. Men på det stora hela så tyckte jag att den var bra och rent symboliskt så minns jag att jag satt högsta poäng på filmen för att det var så man skulle behandla FRWL.

Hur skulle du ranka den idag?

Ju äldre jag har blivit och ju mer jag tog mig igenom Flemings verk så insåg jag att FRWL är det närmaste man kan komma en spionfilm i samma anda som Fleming såg sin karaktär. Jag har den på andra plats bara efter Casino Royale. Enligt mig så är det en film som fungerar på alla plan och som dessutom var före sin tid vad gäller action-genren. Det är en film som ofta brukar tas upp när producenterna och andra nämner hur dem vill framkalla nästa film, och det måste innebära något!

Vilken är din favorit-karaktär i filmen och varför, ja förutom återkommande karaktärer som Bond?

Red Grant. Varken förr eller senare har Bond varit i sådant underläge som han är när han sitter öga mot öga mot Grant i tågkupeén. Han är den enda som skulle kunnat döda Bond.

Vilken av FRWL-prylarna i din samling är din favorit och varför?

Jag har egentligen ingenting särskilt dedikerat till FRWL i min samling tyvärr. Men skulle det vara något så är det mina tre versioner av filmen som jag äger!

Vad tror du filmen har betytt för serien?

Filmen var stilbildande för hela sin genre och brukar ofta nämnas bland de bästa filmerna från 1960-talet. Dessutom är det ofta som regissörer och skådespelare som är inblandade i Bond-produktionerna brukar att nämna att filmen är deras favorit och att de vill sträva efter en film i samma kvalité. Så trots att den ibland brukar att glömmas bort för att den är inklämd mellan två så stora giganter så vill jag ändå tro att FRWL har påverkat filmbranschen och hela franchisen som så!

 

2013 och framtiden

Vår-vintern kantades av ändlösa rykten om vem som skulle regissera nästa Bond-film. Sam Mendes var under största delen av vintern förtegen om framtiden och han sa varken ja eller nej om hans fortsatta involverande. Slutligen så gick han ut i en exklusiv intervju med Empire Magazine den 6:e Mars och annonserade att han inte kunde återvända. Mest på grund av att han inte hade ork att regissera en film till av samma storlek samt att han ville fortsätta att fokusera på sina teaterprojekt i London.
Många Bond-fans hjärtan sjönk av att höra det beskedet. Det skulle innebära en jakt på en ny och möjligtvis inte lika passionerad och kompetent regissör som Sam Mendes.

Så under våren gick många rykten runt om vem som skulle ta över facklan efter Mendes. Den danska regissören Nicolas Winding Refn gick ut i en intervju och sa att han hade läst ett manusutkast samtidigt som han blev erbjuden rollen att regissera. Det talades även om Guy Ritchie, Matthew Vaughn och Ang Lee.

I maj så sa Mendes i en intervju att han ännu en gång var i diskussioner med EoN om att fortsätta som regissör. Han sa dock att han ville bli klar med sitt teaterprojekt innan han skulle tala vidare.

Den 11:e Juli 2013 så annonserades det officiellt att Bond 24 skulle ha Brittiska premiären den 23:e Oktober och att den Amerikanska premiären skulle vara den 6:e November. Filmen skulle vara skriven av John Logan och regisserad av Sam Mendes!
Hela världens Bond-fans drog en suck av lättnad när nyheten kablades ut över jorden. Mendes är den första regissören sedan John Glen som gör två filmer på rad.

Så serien ser återigen stabil ut och framtiden ser ljus ut.

BO56OmYCIAImld0-820x420.jpeg

 

Så nu när vi rör oss in i 2014, ett spännande år vad gäller James Bond-nyheter så kan vi vara säker på att James Bond står stadigt även i år..

Detta är till det gångna året samt för ett gott nytt 2014!

champagne_glasses.jpg

Gott nytt år från mig, Emanuel Magnusson och från Joel "Svalis" Svalberg!

 


©2013 Joel Svalberg och Emanuel Magnusson, december 2013.
Publicerat på Agent007.nu med författarnas tillstånd.


[ Startsidan | Filmerna | Böckerna | Musiken | Filarkivet | Frågelådan | Kuriosa | Länkar ]