Del 3
Torsdagen den 21 juni 1962 spelades originalversionen av "The James Bond Theme" in.
Filmversionen av temat framförs av "John Barry and his Orchestra" (inte av The Monty Norman Orchestra, som ofta anges, även i Dr No:s förtexter), och Barry släppte också i september 1962 en egen tolkning med The John Barry Seven. Singeln släpptes i samband med filmens premiär och klättrade till 9:e eller 13:e plats på Englandslistan (beroende på vilken lista man tittar på). Singeln blev en stor succé och hjälpte definitivt till att göra reklam för Dr No och James Bond.Peter Hunt hade givit Barry tidsschemat för Maurice Binders förtexter. (Sedan, i förtexterna i den färdiga filmen, klipptes Bondtemat om i alla fall, eftersom man kom på att man ville ha en musikförändring när man såg "The three blind mice" i bild).
Efter inspelningen av temat överlämnades noterna till "The James Bond Theme" till Eon Productions. Den 25 och 26 juni spelades så resten av filmmusiken till Dr No in. Den som orkestrerade Normans musik till filmen var Burt Rhodes. (Man kan även misstänka att Rhodes tog med en del eget material här, eftersom all musik som Norman hade gjort inte ansågs passa i filmen). Under dessa inspelningsdagar passade man även på att i orkesterform ta med litet av den purfärska Bondtemat som Barry hade levererat.
Av Dr No-soundtracket kan man dra vissa slutsatser. Skivan börjar med det välkända och klassiska The James Bond Theme, men inget annat på skivan påminner det minsta om detta spår.
Ett annat "James Bond Theme" ligger som spår 17 på cd:n, och det är en version av "Dr No's Fantasy" - den som ratades av producenterna. Tre andra versioner av "Dr No's Fantasy" finns dessutom med på soundtracket, liksom flera versioner av "Jump Up" och "Under The Mango Tree".
Under rättegången mot Sunday Times i mars 2001 hävdade Monty Norman, när han konfronterades med detta faktum, att han inte hade något att göra med titlarna på skivan, samt att "United Artists blandade ihop allting" och använde väldigt lite av hans bakgrundsmusik på Dr No-soundtracket.
(Det mesta talar för att United Artists helt enkelt försökt rädda ansiktet på Norman, som inte lyckats göra användbar musik till filmen).
Barry berättar f ö att han minsann fick lösa biljett för att se Dr No och stå i kön som alla andra. Först på biografen kunde han se att klipparen Peter Hunt inte bara hade använt hans tema i förtexterna, utan med jämna mellanrum i hela filmen, eftersom Hunt var så förtjust i det. Mycket smickrande för John Barry, men det var ju inte det som hade överenskommits.
Barry klagade hos producenterna, som meddelade att det inte fanns mer pengar till honom, och att han inte kunde få någon 'writing credit'. De lovade i stället att kontakta honom när det var dags för nästa Bondfilm, ett löfte de höll. Noel Rogers sade till Barry att producenterna Broccoli & Saltzman visste vem det var som hade skrivit Bondtemat.Åren gick. Bondserien blev alltmer framgångsrik, och "The James Bond Theme" ett av världens mest kända filmteman. De första åren höll sig Barry i intervjuer till den officiella versionen, alltså att Norman hade komponerat temat, och att Barry hade arrangerat det. Men gradvis började sanningen tona fram i olika intervjuer. Barry brukade allt oftare säga: "Om Monty Norman skrev Bondtemat, varför fick han då inte göra musik till fler Bondfilmer?"
På 70-talet hade Norman vid ett tillfälle skickat sin advokat till Barry för att meddela att han var mycket missnöjd med olika rykten i media som antydde att det inte var Norman som hade skrivit Bondtemat. Barry svarade att han gärna skulle be om ursäkt i en stor annons i musiktidskriften Billboard. På den vänstra sidan skulle han publicera Normans originalmanuskript som han en gång fått i sin hand, och på den högra sidan hans eget manuskript till The James Bond Theme. Och under alltihop skulle det stå "Jag ber om ursäkt. Jag skrev inte The James Bond Theme". Han hörde aldrig av Normans advokat igen, säger Barry.Bondtemats användning i filmerna
Det är ganska uppenbart att Barry inte ville använda Bondtemat i filmerna mer än nödvändigt, eftersom han inte fått credit för temat. Han skapade istället 007-temat i From Russia With Love, ett tema som skulle återkomma i flera senare filmer.
Det verkar som om Barry bara använde temat när det verkligen behövdes, t ex när en ny Bond skulle introduceras, eller när man ville markera vem som var den "riktige" Bond (Octopussy vs Never Say Never Again).Vi har noterat att Bondtema-musiken till vinjetterna, den som inleder varje film, nästan aldrig finns med på soundtracken. Enligt vissa uppgifter är den direkta orsaken till detta att Barry inte ville skicka onödigt mycket royalty-inkomster till Monty Normans ficka.
Originalversionen av "The James Bond Theme" från 1962 har spelats i följande Bondfilmer: Dr No, From Russia With Love, Thunderball (i eftertexterna), You Only Live Twice och sista gången i On Her Majesty's Secret Service.
Man har vid flera tillfällen försökt återskapa ljudbilden från originalinspelningen av Bondtemat, men man har aldrig lyckats med detta. Enligt gitarristen Vic Flick var den så fantastiskt lyckade ljudbilden på originalinspelningen av The James Bond Theme en kombination av gitarren och förstärkaren som användes, akustiken i studion och placeringen av mikrofonerna. Många versioner har spelats in av Bondtemat, men originalversionen är och förblir den bästa.
Sammanfattning: Vem skrev Bondtemat?
Den officiella versionen har alltid varit att Monty Norman skrev temat och att John Barry arrangerade det. I alla sammanhang anges Norman som kompositör. Men det finns en del besvärande fakta, t ex att det inte finns någonting i Normans musikaliska verk som påminner om The James Bond Theme. Däremot passar det perfekt in i John Barrys musikaliska utveckling. Dessutom är detaljerna välkända om hur Bondtemat kom till: hur producenterna var missnöjda med Normans musik och att Barry kopplades in, nästan i panik, för att rädda situationen.
Efter att ha läst det mesta som skrivits i den här frågan anser jag att det är helt uppenbart att John Barry bör betraktas som kompositör av The James Bond Theme, oavsett vad det står på skivetiketterna. Normans input begränsar sig till några få takter, vars originalharmonier kan ha behållits men vars noter omarbetats så kraftigt av Barry, att Normans procentuella del av kompositör-äran måste ses som väldigt liten - kanske maximalt 10%. Det minsta man kan begära vore att man i alla fall delade på temats "writing credit", så att Norman och Barry angavs som gemensamma kompositörer. Men det kommer nog aldrig att hända: Norman fick en gång i tiden upphovsmannarättigheterna till all musik ur Dr No, inklusive The James Bond Theme. Så är det bara.
Men det här är en känslig fråga, som författare till Bondböcker m m på olika sätt brukar försöka undvika. De vill inte riskera att bli stämda av Norman.Den känsliga frågan om royalties
Detta är en inte helt oväsentlig fråga: om man komponerar ett sådant välkänt musikstycke som Bondtemat kan man leva gott på royalty-intäkterna från det. John Barry har sagt att enbart royalty-inkomsterna från soundtracket till Born Free (som Barry vann en Oscar för) räckte för att han sedan skulle kunna sluta jobba, om han ville. (Men det gjorde han ju inte som tur var). Så Monty Normans under snart 40 år insamlade royalty-pengar för Bondtemat uppgår till en ansenlig summa.
Under rättegången mot Sunday Times i mars 2001 bad juryn att Norman skulle redovisa dels hur stora hans intäkter från Bondtemat är, dels hur stor del av hans totala intäkter de utgör. Dessa uppgifter ville egentligen inte Norman lämna ut, men han blev av rätten tvungen att göra det.Normans royalty-intäkter har stigit dramatiskt under de senaste åren. Detta är de inkomster från några av åren under 90-talet som Norman redovisade under rättegången:
1990 £ 22,000
1991 £ 32,000
1992 £ 29,000
1993 £ 20,000
1994 £ 23,000
1998 £ 112,000
1999 £ 213,000
(Nuvarande pundkurs (april 2001) är 14.40 svenska kronor).
Norman medgav att dessa inkomster står för en "ansenlig del" av hans intäkter, och att de senaste årens ökning beror på temats användning i nya produkter som Goldeneye-spelet, samt temats användning på olika musik-cd-utgåvor.
Barry har vid ett flertal tillfällen förnekat att han är ute efter royalty-inkomsterna för Bondtemat, (eller "jaga Normans plånbok" som han uttryckte det) han säger istället att han vill att sanningen ska komma fram till slut. Naturligtvis måste det vara frustrerande för Barry att veta att 100% av royalty-intäkterna för Bondtemat går till en person som endast i mycket begränsad del var involverad i dess tillkomst.Rättegången mot Sunday Times
Men rättegången mot Sunday Times då, hur var det med den? Där beslutade väl rätten att Monty Norman hade komponerat Bondtemat? Nej, det stämmer faktiskt inte. Det var vad den brittiska pressen förenklade det hela till, men rättegången handlade inte om det.
Monty Norman hade stämt Sunday Times för förtal: de hade i en artikel i oktober 1997 hade skrivit att Norman var en "gammal balladsångare" och en "obetydlig och okänd musiker" som mest ägnade sig åt att "leva på royalties". De antydde också att Norman egentligen inte hade rätt till alla de royalties för Bondtemat som han dragit in under 40 år. Så det som Sunday Times hade varit tvungna att bevisa under rättegången var dels att Norman verkligen var en "obetydlig och okänd musiker", och dels att det var ställt utom rimligt tvivel att Norman hade skrivit 0% och Barry hade skrivit 100% av Bondtemat. Nu lyckades de inte bevisa detta: även om man lyckades visa att Barry skrev delar av temat så hjälpte inte det deras sak i rätten. De förlorade och dömdes att betala Norman ett skadestånd på 30.000 pund, samt hans rättegångskostnader.
Norman utnyttjade förstås situationen till att för pressen glatt berätta att nu var det en gång för alla klart vem som skrev Bondtemat. Men så enkelt var det ju inte.
En sammanfattning av Monty Normans musikaliska karriär finns på denna sida. Och Normans egen version av hur Bondtemat kom till finns att läsa på hans officiella webbplats.The James Bond Theme har blivit en del av vår tids populärkultur, precis som Bondfilmerna. Det är kanske världens mest kända filmtema, och det räcker att höra några takter för att de flesta ska känna igen det. Många unga gitarrister har suttit på sitt rum och plockat ut Bond-riffet på sin gitarr. Och nuförtiden ligger Bondtemat högt på mobiltoppen, alltså bland de melodislingor som är populärast att välja till ringsignal på mobiltelefoner.
Denna artikel baserar sig på information från flera källor, men främst dessa:
* Fiegel, Eddi: John Barry - a Sixties theme. London: Constable, 1998.
* Leonard, Geoff, Walker, Peter & Bramley, Gareth: John Barry - a life in music. Bristol: Sansom & Co, 1998.
*Greenhill, Peter: detaljerade rapporter från rättegången mot Sunday Times i mars 2001, postade i Yahoos John Barry discussion group.Tillbaka till del 1
Tillbaka till del 2
Tillägg, augusti 2005
Efter 43 år har Monty Norman nu bestämt sig för att till sist spela in sin originalversion av "Bad Sign Good Sign" - den melodi som han använde som förlaga till den första versionen av Bondtemat. Melodin är hämtad ur den hittills outgivna musikalen The House of Mr Biswas och ska finnas med på CD:n Completing the Circle som utges i oktober 2005.
På den skivan ska också finnas en egen orkestrering av Bondtemat.
(Källa: The Observer, 2005-08-07)
© Thomas Drugg, 1997-2005.
Bond by Barry av Geoff Leonard : lysande artikel om John Barrys Bond-musik. Rekommenderad läsning!
[ Startsidan | Filmerna | Böckerna | Musiken | Filarkivet | Frågelådan | Kuriosa | Länkar ]
