|
Kompositör: George Martin
Titelmelodin komponerad av
Paul & Linda McCartney
Detaljfakta
Skivnummer,
LP (USA-utgåva): Liberty LT-50100
Skivnummer, CD: EMI CDP-7-90629-2 (EMI:s gamla utgåva)
Skivnummer, CD: EMI 72435-41421-23 (EMI:s nya utgåva,
2003)
Längd: 56,32 (EMI:s nya utgåva), 32,27 (EMI:s gamla utgåva)
Live And Let Die framförd av Paul McCartney & Wings
Just a Closer Walk With Thee / New Second Line framförd
av Harold A "Duke" Dejan & The Olympia Brass Band
Live And Let Die framförd av B J Arnau
Recension
| Betyg:
Soundtrack 4/10
Titellåt 6/10 |
James
Bond-musikens karakteristiska sound hade helt skapats av John Barry.
Inför Live And Let Die visade de sig att Barry inte kunde
åta sig kompositörsuppdraget, främst p g a att han
var upptagen med musikalen Billy. Sedan var Barry fortfarande
sur över producenten Harry Saltzmans kritik av titellåten
till den förra filmen, Diamonds Are Forever, så
det inverkade också en del.
Uppdraget
att komponera musiken till Live And Let Die gick i stället
till George Martin, mest känd som Beatles producent
och ibland kallad "Beatles femte medlem". Det passade ju
bra eftersom ex-Beatlen Paul McCartney gjorde titellåten
med sitt band Wings. Låten skrev Paul tillsammans med
sin fru Linda.
Live
And Let Die var en film där producenterna försökte
göra Bond mera "samtida". Det var Roger Moores
första Bondfilm, och man undvek noga alla referenser till Sean
Connery-filmerna. Bond själv bär t ex inte smoking vid
något enda tillfälle. En ny typ av musik kännetecknar
också denna film.
McCartneys
titellåt är den mest kända Bondlåten vid sidan
av Goldfinger. Ändå har den aldrig varit någon
av mina personliga favoriter bland Bondlåtarna, även om
den naturligtvis är en bra rocklåt. Den saknar det där
lilla extra som gör att man omedelbart kan känna igen en
låt som "Bondlåt".
George
Martins musik till Live And Let Die är lite "små-svängigt"
och de flesta spåren har en likartad rytm. Martin har gjort
ett action-tema som han använder påtagligt ofta genom hela
filmen. På skivan hör vi det t ex i spår 4, Whisper
Who Dares, spår 9, Bond Drops In och spår 11,
Trespassers Will Be Eaten.
Däremot lyser titelmelodin med sin frånvaro, vilket beror
på att den komponerades av en annan upphovsman än Martin
och kanske inte ens var färdig när Martin gjorde sin musik.
Detta är synd eftersom Barrys Bondkoncept till stor del bygger
på att titelmelodin ska vara ett av de huvudteman som återkommer
i filmens soundtrack.
Förutom
sitt actiontema använder Martin Bondtemat en hel del, oftast
med gott resultat. Mest känt är Martins tolkning av Bondtemat
i spår 14, James Bond Theme, som ackompanjerar Bonds
bilfärd.
Ett
av de bästa spåren på albumet är spår
9, Bond Drops In, där Martin skickligt bygger upp en dynamisk
ljudbild där olika teman avlöser varandra.
I filmen
kan man ibland ana att Martin inte är en lika rutinerad filmmusik-kompositör
som Barry. Det finns tillfällen i filmen där man känner
att det hade behövts bra musik för att kunna lyfta en viss
scen mera. Långa delar av den välkända båtjakten
är t ex helt utan musik.
På
albumet finns även dansanta stycken, inspirerade av lokala karibiska
rytmer, främst spår 6, Baron Samedi's Dance of Death
och spår 13, Sacrifice, som nästan låter som
om det kom från Dr. No. Sedan är Martins San
Monique-tema (spår 7) också rätt coolt.
Live
And Let Die är ett av få Bond-soundtrack-album som
även innehåller s k "source music" eller
källmusik som spelas i filmen för att ge lokalfärg.
Sådana stycken har ibland en annan upphovsman än soundtrack-kompositören.
På Live And Let Die-albumet är spår 2, Just
a Closer Walk With Thee / New Second Line ett typiskt sådant
stycke. I filmen framförs det av Olympia Brass Band. De
två styckena är dels en "traditional", dels ett
som komponerats av Milton Batiste. Det andra exemplet på
Source music är spår 8, där vi först hör
nattklubbsfunkiga Fillet of Soul, komponerad av Martin själv,
sedan B J Arnaus tolkning av titellåten.
Albumet
är ganska lättlyssnat men ändå saknar man den
variation och orkestrala nyansrikedom som präglar John Barrys
tonspråk. George Martins musik ångar på i princip
i samma rytmiska tempo hela tiden och det blir lätt litet tjatigt.
Sedan är huvudproblemet med soundtracket att det just är
"samtida". John Barrys Bondmusik är tidlös. Ingenstans
i t ex Diamonds Are Forever finns det något som indikerar
att musiken är komponerad 1971, vilket ju faktiskt är en
styrka i denna långa filmserie. I Live And Let Die är
det däremot ganska lätt att känna igen det tidiga 70-talets
tongångar (därmed inget ont sagt om musiken från
denna tidsperiod), vilket gör att musiken idag känns litet
föråldrad.
Ändå
är detta ett av de bättre Bondsoundtrack som inte har komponerats
av John Barry. George Martins musik är bättre än den
som gjordes av Norman, Kamen och Serra, men inte
lika bra som exempelvis Bill Conti och David Arnold.
Tillägg om EMI:s nyutgåva, 2003:
När EMI återutgav Bondsoundtracken i remastrade utgåvor
passade man på att utöka vissa av titlarna. Live And
Let Die var en av de titlar som fick extraspår med tidigare
outgiven musik.
På den nya cd:n finns över 22 minuter "ny" musik.
Bland de här bonusspåren hittar vi bl a vinjettmusiken,
Bonds ankomst till New York, musiken från Bonds avslutande möte
med Mr Big, en alternativ version av San Monique och en hel
del annat spännande.
Det allra mest intressanta med EMI:s nyutgåva är att i
stort sett samtliga instrumentala spår på den nya cd:n
är något annorlunda jämfört med spåren
på den ursprungliga cd:n. Det kan skilja på några
sekunder hit eller dit. Det är som om man har använt sig
av andra "tagningar" av studioinspelningarna. Man märker
det kanske inte vid första lyssningen. Om du har båda versionerna
av Live And Let Die-soundtracket, så jämför
ett och samma spår på de olika skivorna.
James Bond Theme (spår 14) tillhör f ö de
spår som i den nya versionen blivit längre - i just detta
fall ca 15 sekunder...
Bond Meets Solitaire (spår 3) är också markant
förlängt, liksom Sacrifice (spår 13).
Det är givetvis trevligt att detta soundtrack utgivits i närmast
komplett version, men jag erkänner gärna att det finns andra
JB-soundtrack jag personligen mycket hellre hade velat se utgivna
i komplett version. :o)
Filmsidan Live And Let Die
Förra soundtracket: Diamonds Are Forever
Nästa soundtrack: The Man With The Golden
Gun |
Spår-
förteckning
EMI:s
nyutgåva (2003)
01. Live And Let Die (Main Title) (03.10) Paul McCartney &
Wings
02. Just a Closer Walk With Thee / New Second Line Harold
A "Duke" Dejan & The Olympia Brass Band (02.13)
03. Bond Meets Solitaire (02.41)
04. Whisper Who Dares (01.42)
05. Snakes Alive (02.41)
06. Baron Samedi's Dance of Death (01.42)
07. San Monique (01.57)
08. Fillet of Soul - New Orleans - Live And Let Die B J
Arnau - Fillet of Soul - Harlem (03.17)
09. Bond Drops In (03.34)
10. If He Finds It, Kill Him (01.21)
11. Trespassers Will Be Eaten (02.45)
12. Solitaire Gets Her Cards (01.49)
13. Sacrifice (03.21)
14. James Bond Theme (01.47)
Previously unreleased bonus tracks:
15. Gunbarrel / Snakebit (01.31)
16. Bond To New York (02.47)
17. San Monique (alternate) (02.46)
18. Bond And Rosie (03.51)
19. The Lovers (02.09)
20. New Orleans (02.53)
21. Boat Chase (02.01)
22. Underground Lair (04.15)
Topplistor
Trots att Live And Let Die är den mest kända Bondlåten
vid sidan av Goldfinger, så lyckades den aldrig nå
1:a-platsen på någon topplista. Den blev som bäst
2:a i USA och märkligt nog inte bättre än 9:a i England.
Oscar
Live And Let Die nominerades till en Oscar för bästa
filmlåt - första gången en Bondlåt nominerats
- men vann tyvärr inte.
The Way We Were från The Poseidon Adventure vann
istället.
Dubbelomslag
Det finns en särskild utgåva av Live And Let Die-LP:n
med utvikbart "dubbelomslag". Är numera tämligen
svår att få tag i.
B
J Arnau 1
När B J Arnau framför titellåten på Fillet
of Soul i filmen, är det hittills enda gången som en Bond-titelmelodi
även framförs "live" av en sångare inne
i själva filmen.
BJ
Arnau 2
B
J Arnaus tolkning av Live And Let Die gavs dessutom ut
som en egen singel. Den versionen är annorlunda än den på
soundtracket. Skivnumret: RCA DJH0-0014(APB0-0014).
Cover
Live And Let Die är en av de Bondlåtar som även
andra artister har spelat in.
Bland de som gjort cover-versioner av Live And Let Die finns
Guns'n'Roses och Geri Halliwell.
På David Arnolds Shaken And Stirred-platta (1997)
gjordes Live And Let Die av Chrissie Hynde från
Pretenders.
|