[ Snabbfakta | Intrigen
i korthet | Om filmens tillkomst | Recension
| Kul att veta ]
Snabbfakta
Svensk titel: Octopussy
Premiärdatum, England: 6 juni 1983. USA: 10 juni 1983.
Sverige: 22 juli 1983. Längd: 130 minuter.
Producent: Albert R Broccoli, Eon Productions.
Regi: John Glen. Manus: George MacDonald Fraser, Richard
Maibaum & Michael G Wilson.
Foto: Alan Hume. Scenografi: Peter Lamont. Klippning:
John Grover.
Musik: John Barry. Filmbolag: MGM/United Artists.
Titelmelodi: All Time High, framförd av Rita Coolidge
(Musik: John Barry, text: Tim Rice)
Med Roger Moore, Maud Adams, Louis Jourdan, Kabir Bedi, Kristina
Wayborn, Steven Berkoff, Vijay Amritraj, Walter Gotell, Robert Brown,
Lois Maxwell och Desmond Llewelyn.
Inspelad i Indien, Tyskland, USA och i Pinewood Studios, England.
Intrigen i korthet:
Bond skickas till auktionsfirman Sotheby´s för att finna
ledtrådar till varför så många Fabergé-ägg bjudits ut till försäljning
på senaste tiden. En välgjord förfalskning har dessutom dykt upp i den
döde 009:s händer i Östberlin. Ägget på Sotheby´s köps till överpris
av Kamal Khan. Bond följer efter honom till Udaipur, Indien. Så småningom
upptäcker Bond att Kamal samarbetar med organiserade juveltjuvar. De
byter ut juveler från Kreml mot förfalskningar. Juvelligan leds av den
rika och mystiska Octopussy, som under täckmantel av en cirkus smugglar
ut juvelerna till väst.
Den ryske generalen Orlov ämnar dock utnyttja cirkusen för egna syften.
Med Kamals hjälp smugglas en liten atombomb in på en amerikansk flygbas
i Västtyskland, där cirkusen skall uppträda. När bomben exploderar räknar
Orlov med att alla ska tro att det var en olycka på basen och att kraven
på ensidig nedrustning i väst skall öka.
Bond lyckas dock förklädd till clown desarmera bomben, och filmens slutuppgörelse
äger rum vid Kamals palats i Udaipur.
Om filmens tillkomst:
Octopussy inleds på ett ovanligt sätt: med MGM´s
rytande lejon. Detta beror på att MGM köpte upp United Artists 1982,
efter att UA satsat för mycket pengar i totalfloppen Heaven's Gate
med Kris Kristofferson - ett av de dyraste fiaskona i filmhistorien.
MGM lär ha fått lägga upp ca 380 miljoner dollar för UA.
Det inledande problemet med filmen var - filmens titel! Enligt vissa
uppgifter fick man godkännande från censuren enbart tack vare att
det var en Fleming-originaltitel. Fleming-novellerna som låg till
grund för manuset var Octopussy och Property of a Lady,
som båda ingick i den postumt utgivna Octopussy and The Living
Daylights.
Nästa problem var den oväntade konkurrensen från en rivaliserande
Bondfilm, Never Say Never Again med
ingen mindre än Sean Connery. Båda filmerna hade premiär samma
år, så 1983 är åtminstone hittills det enda år då det kommit två Bondfilmer
(jag räknar då inte med 1967 års ploj Casino
Royale ).
Pressen älskade att skriva artiklar om "Bondarnas krig" osv. Det blev
dock Octopussy som vann biljett-kampen.
(Bakgrundshistorien till den rivaliserande Bondfilmens tillkomst är
osedvanligt komplicerad. Läs om den på McClory-sidan!)
Maharadjan av Udaipur gav filmteamet sitt tillstånd att filma i
palatset där. Palatset innehåller bl a ovärderliga mosaiker. Inspelningarna
i Indien var hårt drabbade av värmen - bl a fick Moore byta skjorta
mellan varje tagning. Dessutom råkade man ut för magsjuka i filmteamet,
många insjuknade.
Till inledningsscenen använde man sig av det lilla flygplanet Acrostar,
som endast är 3.5 m långt och 5 m i vingbredd. Det finns bara två
Acrostar-exemplar i världen, och det som användes i filmen tillhör
Corky Fornof i Louisiana.
Det berättas också om en rolig anekdot, som enligt vissa
uppgifter ska ligga bakom sekvensen med Acrostar-planet i Octopussy.
Avslutningen på flygningen, då 007 kör in på
bensinmacken, skall inte ha varit med i originalmanuset till filmen.
Under inspelningen berättade piloten, Corky Fornof, för
filmteamet om en händelse han själv hade råkat ut
för under en flygning med sitt plan. Av någon anledning
fick han ett motorbortfall och var tvungen att nödlanda. Under
honom fanns den inte alltför trafikerade, men spikraka, Interstate.
Acrostar-planet har rätt små vingar med hög vingbelastning,
vilket betyder hög landningsfart. Corky landade utan problem
pa motorvägen och körde i vänsterfilen om (!) en långtradare.
Dennes chaufför vinkade glatt och tutade. Med överskottsfartens
hjalp rullade Corky in på en bensinmack och kunde bara inte
låta bli att köra upp framför en av pumparna. Mackens
ägare kom ut och stannade genast upp. När Corky öppnade
huven tittade mannen sig omkring och innan Corky hann saga något
sade han misstroget: 'OK, where's the candid camera?' Det tog
tydligen en stund för Corky att övertyga honom om att ingen
dold kamera var inblandad. Roger Moore blev alldeles till sig nar
han hörde talas om denna händelse och insisterade på
att James Bond skulle göra samma sak. Någon påstår
att man även spelade in långtradarsekvensen, men att den
senare klipptes bort. Allt detta är obekräftat men inte
alls otroligt (en liknande vink-sekvens hade ju redan varit med i
For Your Eyes Only).
I vilket fall som helst är historien väldigt kul, vilket
är orsaken till att jag ändå tar med den på
denna sida. :o)
Tack till Christer Sidelöv
för denna anekdot!
På RAF-basen Upper Heyford spelade man dels in exteriörscener av
Octopussys cirkus, och dels sekvenserna på den amerikanska basen Feldstadt.
Inspelningsteamet använde sig också av museijärnvägen Nene
Valley Railway i Peterborough (Här intill finns även en
Kul att Veta-punkt om järnvägen).
Recension:
Broccoli & Co fortsatte på den väg
man slagit in på med For Your Eyes Only.
Man planterade Bond i den aktuella samtiden (här 80-talets kapprustning)
och lade betoningen på thrillerinslagen.
Samtidigt behöll man humorn och elegansen, och resultatet blev mycket
lyckat. Octopussy är definitivt en av de bättre Bondfilmerna,
även om den inte är lika bra som sin närmaste föregångare
For Your Eyes Only.
 Precis som den
förra filmen präglas Octopussy av framstående skådespelare
i nästan samtliga roller.
Roger Moore gör en ny strålande insats som 007, trots att
vissa kritiker gnällde över hans ålder. Maud Adams och Louis
Jourdan är magnifika som Octopussy och Kamal Khan. Adams blev
den första kvinna sedan 60-talet som förekommit i två Bondfilmer (hon
var som bekant med även i The Man With the Golden
Gun). Adams och Moore är mycket goda vänner, vilket gör deras
scener tillsammans väldigt bra och finstämda. Privata vänskapsrelationer
får dock inte göra stämningen alltför hjärtlig, som mellan
Bond och Scaramanga i nyss nämnda film.
Steven Berkoff är också perfekt i rollen som general Orlov.
Berkoff borde nästan fått vara huvudskurk i en egen Bondfilm, så bra
är han. Kabir Bedi gör ett minnesvärt porträtt av Kamals hantlangare
Gobinda. Även Kristina Wayborn och Vijay Amritraj är
utmärkta. Robert Brown får överta rollen som M efter den framlidne
Bernard Lee, men Lee var oersättlig. Desmond Llewelyn
får större utrymme som Q denna gång och följer med Bond till Indien.
Manuset är ganska bra men kunde ha förbättrats något. Karaktären
Octopussy känns t ex underutvecklad. Varför är Kamal Khan rädd för
henne? Skulle hon kanske ha varit skurk och motståndare till Bond
istället? Att Octopussy blir Bonds allierad redan tidigt i filmen
är inte helt bra, eftersom man kunde ha fått till fler dramatiska
sekvenser annars.
Hela historien med Fabergé-äggen, kopior och äkta, är onödigt rörig
och det verkar nästan som om filmmakarna inte själva har kunnat hålla
reda på kopior och äkta ägg.
Intrigen är ovanligt politisk för att vara i en Bondfilm, och väldigt
mycket 80-tal. Det finns mycket agent-thriller-stämning i Octopussy,
precis som i For Your Eyes Only. Filmens
klimax är då Bond febrilt söker hindra att atombomben sprängs på flygbasen
i Feldstadt. Dessa sekvenser är lysande iscensatta av regissören John
Glen. Roger Moore får också visa upp sig i ett flertal actionsekvenser,
bl a fajten med lönnmördarna i Octopussys sovrum.
Det är klart att man kan invända mot att det fattiga Indien framställs
som ett lyxigt paradis, men nu har inte Bondfilmerna några samhällskritiska
krav på sig - det ansvaret överlämnas glatt till filmer som Gandhi.
Ett av de obligatoriska 007-inslagen är att visa upp vackra och exotiska
miljöer. Som så mycket annat här i världen, finns det dolda saker
bakom alla glassiga fasader.
Ett exempel på att man kan skriva fantastiska Bondmanus helt i Flemings
anda är scenen då Bond spelar backgammon med Kamal Khan. Detta är
en magnifik sekvens som får en att associera till de raffinerade miljöerna
vid spelbord som Fleming älskade att skriva om. Sedan "citerar" man
Goldfinger när Gobinda mosar en tärning
i sin hand. Snyggt!
En annan helt fantastisk scen är den då Bond följer efter Kamal
och Magda från auktionen på Sotheby´s. Bond går ut till kiosken, köper
en tidning, tecknar åt Smithers att förfölja Kamals bil. Den här scenen
är utsökt regisserad och klippt, och John Barrys geniala musik,
som tyvärr inte finns med på soundtracket, lyfter scenen till oerhörda
höjder. Och det finns inte ens någon dialog!
Och bara scenen när Bond checkar in på hotellet i Indien
bevisar ju att ingen kan göra detta lika elegant som Roger Moore.
Går inte att beskriva - måste ses!
John Glens regi är utmärkt, och vi får se ett sedvanligt vackert
foto från Alan Hume. Särskilt gäller detta sekvenserna i Indien.
Scenografen Peter Lamont märks tydligare i den här filmen än
i den förra: speciellt Octopussys bläckfisk-formade säng måste nämnas.
Även det ryska Ken Adam-inspirerade presidierummet med roterande bord
är något man minns.
John Barry är tillbaka med ännu ett genialiskt soundtrack.
I Octopussy fick han order från Broccoli att använda The
James Bond Theme flitigt. Konkurrentfilmen Never
Say Never Again saknade ju rättigheter att använda temat.
Efter klimax-scenerna i Feldstadt kommer tyvärr filmens sämsta sekvenser:
Octopussys gymnaster attackerar Kamals palats. Dessa scener är ganska
fåniga och inte speciellt trovärdiga.
Det blir bättre när Bond jagar efter Kamal och Gobinda och kastar
sig fast på deras flygplan. Kamal beordrar Gobinda: "Go out and take
him". "Out there?" undrar Gobinda oroligt. Tyvärr är den därpå följande
fajten mellan Bond och Gobinda över alldeles för snabbt. Den borde
ha varat litet längre.
Octopussy var den sista filmen av riktigt hög klass
i Bondserien. Även om ett par av de senare filmerna också
var rätt bra, så kom ingen av dem i närheten av den
här filmen, som i sina bästa stunder är direkt lysande.
|
Kul att veta
om Octopussy
- * Roger
Moore var inledningsvis tveksam till att ställa upp som 007
för sjätte gången. En av de som var föreslagen som Bond ifall Moore
skulle hoppa av, var Christopher "Stålmannen" Reeve.
- * Faye
Dunaway var först på gång i rollen som Octopussy, men hon ville
enligt uppgift ha ett rätt så högt gage, varför rollen gick till
Maud Adams istället.
- * Den
första scen som spelades in var den med Bond och M vid Checkpoint
Charlie, Berlin. Datum: 10 augusti 1982.
- * Den
som spelar 009 är Andy Bradford. Han var även den vakt vid
St Cyril's som Melina sköt i axeln i förra filmen, For Your Eyes
Only.
- * Moneypennys
assistent Penelope Smallbone spelas av Michaela Clavell,
dotter till succéförfattaren James Clavell. Denne har skrivit
tegelstenar som Shogun och Tai-Pan.
- * En
av de mest omtalade "mindre lyckade tagningarna" i Bondserien var
Lois Maxwells felsägning när den ovanstående scenen skulle
spelas in. Maxwell introducerade sin assistent som "miss Smallbush."
Enligt uppgift ska det p g a alla skratt-attacker ha tagit lång
tid innan man kunde göra en ny tagning av scenen!
- * Bonds
och Kamals backgammon-parti skulle från början ha varit med i The
Spy Who Loved Me, fast då mellan Bond och Max Kalba.
-
© Phantasrail Galleries, 2002
Bergslagens Järnvägar).
B 1697 har igenkänts i Octopussy av flera svenska järnvägsentusiaster.
I Octopussy har det nödtorftigt maskerats till att likna
ett tyskt ånglok.
Dessutom ska man i tågsekvensen även kunna skymta två andra gamla
svenska ånglok, samt taket på en Y7 rälsbuss. Museijärnvägen Nene
Valley railway i Peterborough äger nämligen en hel del svenska
lok och vagnar. Besök gärna Nene Valleys webbplats på www.nvr.org.uk.
(Tack till Björn Johansson för denna detaljinformation)
- * Acrostar-planet
skulle ju även det ha varit med i en tidigare film, nämligen i Moonraker.
Tekniska data om Acrostar: Längd 3,5 meter, höjd 1,73 meter. Med
utfällda vingar är planet 5,18 meter brett. Topphastigheten är 500
km/tim och dess stigningshastighet är hela 853 meter per minut.
- * Scenografen
Peter Lamont lade ned massor av tid och energi på Octopussys
parad-slup. Till sist hittade man två lämpliga båtar i Bombay, som
man använde som förlaga till slupen.
- * Kristina
Wayborn kommer från byn Isgärde på Öland. Innan hon bytte namn
hette hon Britt-Inger Johansson.
-
- * Octopussy
var den sista Bondfilm som även avslöjade titeln på nästa film,
"James Bond will return in...". Här anges i och för sig titeln
på nästa film till From a View to a Kill. Man strök senare
ordet From i den titeln.
- * I
samband med den svenska premiären på Octopussy kom Desmond
Llewelyn, "Q", till Sverige på PR-besök tillsammans med Mary
Stavin och Gillian de Terville, som i filmen spelar två
av Octopussys cirkusflickor.
I intervjuer avslöjade Llewelyn att han egentligen är helt oteknisk
och att han hade svårt att få vatten ur duschkranen på sitt hotellrum!
- * Octopussy
var den av 80-talets Bondfilmer som fick bäst (=hyfsad) kritik
i de svenska tidningarna. Jurgen Schildt kallade i Aftonbladet
filmen för "kärt strunt" men gav den ändå tre plus. Bernt Eklund
gav filmen tre getingar i Expressen. "Roger Moore är så avspänd
att han förmodligen skulle somna stående om inte de läskiga skurkarna
oavbrutet attackerade honom", tyckte Eklund.
- * Bondintresset
var mycket högt under 1983, inte bara därför att det kom två Bondfilmer
under det året, utan också därför att alla Bondfilmerna vid denna
tid höll på att släppas på hyrvideo i Sverige. De första två Bondfilmerna
på video var From Russia With Love och Goldfinger,
som släpptes på hyrvideo i maj 1982. De lade sig snabbt i hyrvideo-toppen
och stannade där under hela sommaren, trots fotbolls-VM och stekhet
värme! I september 1982 följdes de av Dr. No och For Your
Eyes Only, alltså den då nyaste filmen! Där kan man snacka om
rusning efter hyrvideo... Sedan pytsade man ut ett par Bondfilmer
i taget under det närmaste året. Man sparade Thunderball
och The Spy Who Loved Me till sist!
Jag
kan inte undanhålla er hyrvideotoppen från den 5 oktober 1983:
1. Älskade spion.
2. Åskbollen.
3. Mannen med den gyllene pistolen.
4. Diamantfeber.
5. Varning för Jönssonligan.
6. Blade Runner.
7. Moonraker.
8. Leva och låta dö.
9. I hennes majestäts hemliga tjänst.
10. Ur dödlig synvinkel.
- * I
Sverige fick Octopussy massvis av medie-uppmärksamhet eftersom
tre svenska tjejer medverkade i den (Maud Adams, Kristina Wayborn
och Mary Stavin). Fortfarande är detta en vanlig fråga i
Bondtävlingar ("I vilken film medverkade tre svenska Bondtjejer?").
- * Av
en ren tillfällighet avslöjades en skandal i Sovjetunionen samtidigt
som Octopussy spelades in: Brezjnevs svärson var inblandad
i en historia som gick ut på att den ryska statscirkusen smugglade
in juveler i landet. Vid en razzia i svärsonens lägenhet fann man
ädelstenar för 1 miljon dollar.
- * Maud
Adams medgav att det tog tid att lära sig "säga filmens titel
utan att rodna".
- * Roger
Moore sade skämtsamt i en intervju: "Att hoppa på och av tåg
och kvinnor är min motion".
-
- * Under
taxibilsjakten kommer framifrån en kille cyklande genom hela
scenen. Detta var inte med i manuset men regissören Glen tyckte
att det såg så bra ut så att det fick vara kvar
i filmen.
* Scenen då Roger Moore säger "sit!" och därmed
tämjer tigern är egentligen en hänsyftning på
den brittiska hundexperten Barbara Woodhouse, vars dressyrfras
"sit!" var välkänd av alla britter.
- * Det
visade sig dock vara svårare än väntat att få
tag på en tiger i Indien. John Glen löste till sist problemet
genom att använda en uppstoppad tiger som man körde på
en skottkärra så att det såg ut som om den "hoppade
fram" mot Moore.
- * Man
var ändå tvungen att använda en riktig tiger i de
scener som sedan spelades in i Pinewood. Tigern hoppade dock ut
ur buren och skrämde många ur filmteamet halvt från
vettet.
-
|
Octopussy
soundtrack