Bonds champagne-årgångar Agent 007 nöjer sig bara med det bästa. Precis som sin skapare, Ian Fleming, är han noga med varumärken och detaljer. Här är en högst ovetenskaplig lista över de champagne-årgångar Bond dricker i filmerna: Dom Perignon '52 Denna champagne hittar Bond och Anya Amasova i Strombergs flyktfarkost i The Spy Who Loved Me. "I seem to have misunderstood Stromberg" säger Bond. "A man who drinks Dom Perignon ´52 can´t be all bad". Dom Perignon '53 53:an serverar Bond till Jill Masterson i sin hotellsvit i Miami. Filmen är förstås Goldfinger. 007 fastslår att den aldrig skall konsumeras om dess temperatur överstiger 38 grader Fahrenheit. ("As bad as listening to the Beatles without earmuffs"). Innan Bond kan hämta en ny, vältempererad flaska ur kylen blir han dock knockad av Oddjob. Dom Perignon '55 Dr. No bjuder Bond på denna champagne vid middagen i sin matsal. Bond försöker använda flaskan som tillhygge, men kommer på bättre tankar. När han lugnt sätter sig igen, tillägger han "I prefer the '53 myself". Detta hindrar dock inte 007 från att beställa Dom Perignon '55 under mötet med Domino i Thunderball. Dom Perignon '57 Bond beställer in denna champagne åt honom och Tracy sedan han räddat henne från att betala 20.000 franc i spelskulder i On Her Majesty's Secret Service. (Det finns dock ett litet problem: i verkligheten existerar det nämligen ingen årgång 1957 av Dom Pérignon. Manusförfattarna missade att kontrollera denna detalj...) Dom Perignon '59 Bond blir bjuden på denna champagne av SPECTRE-agenten Helga Brandt på Osatos kontor i You Only Live Twice. Dom Perignon '64 Denna årgång blir Bond serverad av Nick Nack på Scaramangas ö i The Man With the Golden Gun. 007 kan inte låta bli att nämna att han föredrar '62:an. Bollinger 1961 Bond beställer denna champagne till sitt hotellrum i Hong Kong sedan han rymt från MI6:s högvarter i Die Another Day. Bollinger 1969 Astrofysikern Holly Goodhead råkar ha denna champagne på sitt Venedig-hotellrum i Moonraker. Bond får sedan veta att hon är en CIA-agent. Bollinger 1975 Bond känner igen denna årgång på restaurangen i Eiffeltornet i A View to a Kill. Därefter beställer Bonds lunchsällskap, Achille Aubergine, in en flaska Laffitte Rothschild 1959. "Another excellent choice", kommenterar Bond. Bollinger 1988 Denna champagne förvarar Bond i ett specialfack i sin Aston Martin i början av Goldeneye. Därigenom imponerar han på Caroline, som av M sänts ut för att "utvärdera" honom. Bollinger Grande Année 1990 Denna eftertraktade årgång, som lär vara en av de absolut bästa Bollinger-årgångarna, dricker Bond och Elektra i The World Is Not Enough. (Dessutom dricker Bond Bollinger tillsammans med Christmas Jones i slutet av filmen, troligen årgång 1990 även då). Bollinger R D Denna riktigt lyxiga champagne inköper Bond åt Koskov i The Living Daylights. "Bollinger R D, the best!" myser Koskov, medan M tittar surt på Bond. "The brand on the list was questionnable", kommenterar 007 torrt. (Vissa bedömare misstänker att denna kommentar är en hänsyftning på att man bytt champagnemärke i Bondserien, men i själva verket har inte Bollingers konkurrent Dom Perignon nämnts i någon Bondfilm sedan The Spy Who Loved Me). Även i Licence to Kill är Bollinger R D inblandad. När Bond anländer till Isthmus City vill han ge sken av att vara vräkigt rik och vara säker på att hans ankomst uppmärksammas av Sanchez. Alltså beställer han en hel låda Bollinger R D till sitt hotellrum (den visas dock aldrig i filmen sedan). Det är möjligt att jag har glömt någon champagne-årgång i denna uppräkning. Har du en komplettering, hör gärna av dig. © Thomas Drugg, 1997-2006. Tillbaka till Kuriosa-sidan

[ Startsidan | Filmerna | Böckerna | Musiken | Filarkivet | Frågelådan | Kuriosa | Länkar ]