Byt till blått tema
(1981)

SNABBFAKTA   -   INTRIGEN I KORTHET   -   OM FILMENS TILLKOMST   -   RECENSION   -   KUL ATT VETA

Snabbfakta

Svensk titelUr Dödlig Synvinkel.

Premiärdatum: England: 24 juni 1981. USA: 26 juni 1981. Sverige: 22 augusti 1981.

Längd: 127 minuter.

Producent: Albert R Broccoli, Eon Productions.

Regi: John Glen.

Manus: Richard Maibaum & Michael G Wilson.

Foto: Alan Hume. Scenografi: Peter Lamont. Klippning: John Grover.

Musik: Bill Conti. Titelmelodi: For Your Eyes Only, framförd av Sheena Easton (Musik: Bill Conti, text: Michael Leeson)

Filmbolag: United Artists.

Med Roger Moore, Carole Bouquet, Topol, Julian Glover, Lynn-Holly Johnson, Cassandra Harris, Jill Bennett, Michael Gothard, Walter Gotell, Lois Maxwell och Desmond Llewelyn.

Inspelad i Grekland, Italien, Bahamas, England och i Pinewood Studios.

Intrigen i korthet

St Georges, ett brittiskt övervakningsfartyg, har gått på en mina och sjunkit i Joniska havet. Ombord finns den topphemliga ATAC (Automatic Targeting Attack Communicator), en kodsändare som kan beordra brittiska ubåtar att avlossa sina missiler. Bond får uppdraget att leta rätt på ATAC och förhindra att den faller i fiendens händer. Marinarkeologen Havelock letade efter ATAC men blev mördad av kubanen Gonzales. Bond söker upp Gonzales som i sin tur dödas av Melina, Havelocks dotter. Fler ledtrådar för Bond till Cortina, där han i tur och ordning träffar dödsfienderna Kristatos och Columbo. Vem av dem är skurken? Det visar sig efter många turer vara Kristatos. Filmens slutuppgörelse äger rum vid klostret St Cyril´s vid Meteora i Grekland.
Filmen är fullpackad med actionsekvenser, bl a en lång skidjakt i Cortina.

Om filmens tillkomst

Efter all kritik som riktats mot Broccoli & Co för Moonraker, beslöt man att bara fanns en väg att gå - tillbaka till andan från de tidiga Bondfilmerna från 60-talet. Moonraker hade varit en jättesuccé, så en återgång från high-tech-temat var inte helt utan risk (Tänk på On Her Majesty´s Secret Service).

Manusförfattaren Richard Maibaum plockades in igen, som tillsammans med Broccolis styvson Michael G Wilson skrev ihop ett av de bästa filmmanusen i Bondserien. Som grund låg två Fleming-historier från novellsamlingen For Your Eyes Only - titelberättelsen samt Risico.

Roger Moores trefilmskontrakt hade gått ut i och med The Spy Who Loved Me 1977. Därefter hade Moore listigt nog motsatt sig att skriva på ett nytt flerfilmskontrakt och istället tecknat ett enskilt kontrakt för Moonraker.
Roger Moore var efter den långa och krävande inspelningsperioden för Moonraker inte lika pigg på ett nytt äventyr och krävde ett rejält höjt gage. Filmbolaget hickade till och undersökte om det gick att byta ut Moore. Man lät flera andra skådisar provfilma, men ingen dög. Tack vare ett personligt ingripande från Broccoli kontrakterades Moore till sist för filmen. Då var redan förarbetena i full gång, så For Your Eyes Only är en av de Bondfilmer som haft kortast inspelningstid. Det var enligt uppgift ett ganska tufft schema.

Bondserien drabbades av en oersättlig förlust då Bernard Lee, som spelat M i alla tidigare filmer, i januari 1981 insjuknade och avled innan ha ens hunnit börja spela in sina scener. Broccoli beslöt att inte ersätta Lee i filmen. I stället heter det att M är på semester.

Det enda dödsfallet som inträffat under inspelningarna av Bondfilmerna ägde rum i Cortina, där man spelade in scener till skidjakten. Stuntmannen Paolo Rigon avled efter att ha fallit ur en bob. Olyckan blev inspelad på film, som togs om hand av italienska polisen i samband med utredningen. Den pågick i ett år.

Filmteamet hade fler problem: Vintern i Cortina var ovanligt mild, varför man fick transportera stora mängder snö in till staden. Lastbilar körde sammanlagt 45 turer till bergen för att hämta snö.

Filmens slutscener spelades in i omgivningarna kring det 600-åriga Meteora-klostret i Kalambaka, Grekland. Munkarna protesterade mot att en James Bond-film spelades in på deras heliga område och försökte störa inspelningarna bland annat genom att hänga ut tvätt och sätta upp protestskyltar (franciskanermunkarna i Venedig hade varit mera tillmötesgående när den föregående Bondfilmen, Moonraker, hade spelats in!).

Sekvensen då Bond och Melina kölhalas förekom från början i boken Live And Let Die, och hade sedan åkt in och ut ur olika filmmanuskript. Orsaken till att man tvekade att ta med den var att scenen var komplex och svårinspelad: både över- och undervattensfilmning, fyra-fem samtidiga inspelningsenheter och så vidare.

Roger Moore var inledningsvis tveksam till scenen då Bond sparkar Locques bil över klippkanten. Efter viss diskussion spelade man in två varianter av scenen, en där Bond bara kastar in den vita nålen i bilen, och en då Bond även sparkar till bilen. Regissören John Glen valde förstås den senare versionen och alla var överens efteråt att det var den som var bäst.

Recension

Betyg:

9.5 av 10

For Your Eyes Only är den bästa Bondfilmen från 80-talet och en de främsta filmerna i hela Bondserien.

Mycket av succén ligger i Maibaums och Wilsons utmärkta manus, som förutom att innefatta en rejäl dos originalmaterial från Ian Fleming även innehåller en bra sekvens från boken Live and Let Die, (kölhalningsscenen) som inte togs med i den filmen.
Detta är den första Bondfilmen där vi inte från början vet vem som är skurken. Filmen innehåller fantastiska Fleming-karaktärer: Kristatos och Columbo.
Manuset är en riktigt bra spionhistoria, som i sina bästa stunder får en att tänka på From Russia With Love. Ett bra betyg!

For Your Eyes Only är en film med ovanligt bra rollbesättning. Roger Moore har några av sina bästa stunder som 007 och är tuffare än vanligt, vilket är bra. Carole Bouquet är utmärkt som Melina. Topol som Columbo och Julian Glover som Kristatos är helt perfekta i sina respektive roller.

Att inte omedelbart ersätta Bernard Lee i rollen som M var en fin gest. M uppges vara "på semester" i den här filmen, så istället är det stabschefen Tanner (James Villiers) och försvarsministern (Geoffrey Keen) som får fungera som ställföreträdande överordnade. Tanner framstår som en litet överspänd person som dock har några lysande repliker: "Get cracking, 007" och "Try not to muck it up again".

Detta är den Bondfilm som är allra mest packad med actionsekvenser. Bland de mest minnesvärda är biljakten i Spanien och skidjakten i Cortina, men det finns ännu mer. Bond själv blir ovanligt tilltufsad i filmen - han blir mänsklig på ett helt annat sätt än i många tidigare filmer. Han blöder till och med! Vi känner att Bond är i fara.
Bond får i For Your Eyes Only hänga utanpå en helikopter, fly undan förföljare på spanska serpentinvägar i en Citroën, kölhalas över korallrev, på skidor fly undan motorcyklister i en bobsleigh-bana, slåss med en man i JIM-dykardräkt och sparkas utför en flera hundra meter hög klippvägg för att räddas av sin livlina. Stuntmännen fick också ligga i.

Extra plus för hänsyftningen på tidigare händelser i Bondfilmerna: filmen inleds med att 007 besöker sin döda fru Tracys grav. Mer sånt!
Det är full rulle i den här filmen, publiken hinner knappt pusta ut innan det händer något nytt: på väg ut attackeras plötsligt Bond på en hockeyrink! Bond och Melina angrips i en undervattenssekvens inte bara en utan två gånger! Och så vidare.

Den nye regissören John Glen får ta åt sig mycket av äran. Hans tidigare erfarenheter som klippare i andra Bondfilmer (det var Glen som klippte till exempel inledningsscenen i On Her Majesty's Secret Service) gör att filmen berättas snabbt och effektivt.

De futuristiska miljöerna är borta: det mesta i For Your Eyes Only utspelar sig utomhus, så det blir en hel del vackert foto av Alan Hume. Särskilt undervattensscenerna och alla sekvenserna i Grekland är utsökt filmade (både på Korfu och i bergen vid Meteora). Även Cortina-scenerna är excellenta.

En av Moores scener är osedvanligt bra: Bond har äntligen fångat mördaren Locque, en av Kristatos hantlangare. Locque dödade tidigare i filmen Bonds kollega Ferrara. Nu hänger Locques bil över en klippkant. Bond har skjutit honom i axeln och han törs inte röra sig. Bond går fram till bilen. Han kastar in en nål Ferrara höll i handen, föreställande en duva. "You left this with Ferrara, I believe" säger Bond - och sparkar sedan bilen över klippkanten. Scenen är magnifik och är ett av Moores bästa ögonblick som Bond.

Tanken i den här filmen var att (precis som i On Her Majesty's Secret Service) göra Bond mindre beroende av allehanda elektroniska prylar och leksaker.
Idén med att Bond har en sedvanligt finess-utrustad bil (antar vi), men att han blir tvungen att visa sina bilförartalanger i en gammal Citroën istället, är lysande. Och Bonds inbrottssäkra Lotus är fenomenal, liksom Bonds min när han först ser sin bil sprängas ("I hope you have a car"), och sedan när han ser Melinas kycklinggula Citroën 2CV!
Biljakten är oerhört bra iscensatt av Remy Julienne.

Bond-purister brukar ofta klaga över filmens inledningsscen, där en icke namngiven skurk (flintskallig med en vit katt i famnen) i rullstol försöker ta kål på Bond men får tillbaka med samma mynt. Han tippas från helikoptern ned i en fabriksskorsten. Det är uppenbarligen Blofeld, även om han aldrig nämns vid namn. I så fall har Blofeld kommit tillbaka för att hämnas på Bond en sista gång. Senast vi såg till Blofeld innan For Your Eyes Only var i Diamonds Are Forever. Sedan dess hade en juridisk träta tagit sin början. Kevin McClory hävdade att det var han som ägde rättigheterna till Blofeld och SPECTRE. Läs om denna komplicerade historia, som egentligen bara är en del i ett långvarigt upphovsrättsligt bråk som höll på i över 40 år: Kevin McClory-sidan.
Den här inledningsscenen anses som sagt av en hel del vara alltför oseriös, men jag har alltid gillat den. Men "Blofelds" kommentar om en delikatessaffär i rostfritt stål är ganska underlig (det lär ha varit Albert R Broccoli som hittade på den repliken, och det hela ska visst syfta på någon maffiaslang).

Något som är ganska egendomligt är att Roger Moore inte fick göra en riktig spelscen på ett kasino förrän i For Your Eyes Only - sin femte Bondfilm. Sekvensen på Korfus kasino är oerhört bra: här har vi äkta Bondstämning från början till slut. "The odds favour standing part" säger Kristatos, då Bond ligger på fem i ett parti chemin de fer. Bond svarar "If you play the odds", vänder upp en fyra och vinner en miljon av stackars Bunky. Sedan har vi den eleganta middagsscenen med Kristatos, där Bond bland annat visar prov på sin kännedom om grekiska viner. Det är sådana här scener jag saknar i de nyare Bondfilmerna - själva essensen av Bond!

Tyvärr saknas John Barry i denna utmärkta film. Bill Contis musik är klart godkänd, även om den kanske är litet för syntbetonad. Många fina melodier finns i alla fall i filmen. Contis musik till vinjetten är en riktig höjdare. Snutten har nyligen använts i en reklamtrailer för Bondfilmerna på köpvideo.

For Your Eyes Only är 80-talets bästa Bondfilm och ett av de absolut bästa numren i den långa Bondserien. Ännu en klassiker!

Om John Barry hade gjort musiken till For Your Eyes Only hade betyget blivt 10 och inte 9,5.

VHS-omslag, 1988 års utgåva
DVD-omslag, Ultimate Edition (2006)
Blu-Ray-omslag, 2012 års utgåva

Kul att veta om
For Your Eyes Only

  • Bland de som provfilmade för rollen som Bond, när Moore hotade att hoppa av, fanns både Timothy Dalton och Mel Gibson.
  • Inledningsscenen, där Bond besöker sin döda frus grav, skrevs in i manuset för att en eventuell ny skådis i huvudrollen skulle introduceras som Bond.
  • Filmaffischen, där Bond avbildas mellan ett par kvinnoben, ansågs på sina håll vara alltför vågad. Vissa amerikanska tidningar klippte av affischens övre del i annonserna, och på en tidning i Pittsburgh var det någon som hade målat på ett par kortbyxor på damen på affischen.
    I Japan valde man att göra en helt egen, mer “politiskt korrekt” affisch.

  • Dessutom var det flera fotomodeller som ville ta åt sig äran av att vara den som stått modell för benen på filmaffischen. Till sist visade det sig att rätt ben-innehaverska var fotomodellen Joyce Bartle. “Det var lite pinsamt att behöva bevisa att mina ben var mina”, sade Joyce.
  • Förtexterna är de enda i Bondserien där vi får se artisten som sjunger titellåten – i detta fall Sheena Easton. Enligt Maurice Binder var det så komplicerat att sätta ihop förtexterna på detta vis att han inte ville göra om det.
  • Carole Bouquet sade i en intervju att Roger Moore påminde om hennes far. Denna hänsyftning på Moores ålder gjorde stämningen bitvis frostig mellan honom och Bouquet.
  • Carole Bouquet hade provfilmat för rollen som Holly Goodhead i Moonraker, men fick en roll i denna film istället. Hon blev sedan även känd som fotomodell för parfymen Chanel no 5.

  • Cassandra Harris, som spelar Contessa Lisl, var gift med Pierce Brosnan. Hon avled tyvärr i cancer några år senare.
  • Stuntkvinnan som ersatte Harris i scenen då hon blir påkörd på stranden, blev skadad. Inte undra på då att scenen ser så realistisk ut!
  • Q:s assistent Smithers spelas av Jeremy Bulloch. Han var även en av de brittiska besättningsmännen på HMS Ranger i The Spy Who Loved Me, och är av Star Wars-fansen mer känd som mannen inuti Boba Fetts rymddräkt.

  • Tjejen i blomsteraffären i Cortina, där Bond köper liljor, är Robbin Young som vann en tävling i Playboy: “Vinn en roll i nästa Bondfilm”.
  • Undervattensscenerna är inspelade i Bahamas, med undantag av vissa sekvenser som togs i en vattentank i Pinewood studios. Al Giddings hade hand om de vanliga scenerna medan Derek Meddings skötte specialeffekterna.

  • Stuntmannen som utförde fallet från St Cyril’s-klippan i filmen är samme man som hoppade från Mount Asgard-klippan i The Spy Who Loved Me Rick Sylvester.
    Ett visst besvär uppstod vid filmandet av Roger Moores klättringsscener eftersom Moore är höjdrädd.
  • I For Your Eyes Only övertog Peter Lamont scenograf-stolen efter den legendariske Ken Adam. Lamont designade sedan också resten av 80-talets Bondfilmer.
  • Roger Moore är ökänd för sina lustigheter och sitt goda humör. Efter inspelningen av kölhalningsscenen var Rogers kommentar: “Now Bond really does have a licence to keel”.
    (keel = kölhala)
  • Jag måste citera ännu en Roger Moore-replik: när munkarna vid Meteora-klostret klagade över att Bondfilmen spelades in på deras heliga område, sade Moore: “I don’t see what all the fuss is about – they seem to forget that I was a ‘Saint’ once myself”.

  • Man spelade in en hel del scener på Korfu, bland annat sekvenserna vid Gonzales villa och biljakten (fast dessa scener äger rum i Spanien i filmen). Kasino-sekvenserna togs i 1800-talspalatset på Korfu som lät byggas av kejsarinnan Elizabeth av Österrike.
  • Intäkterna från galapremiärerna för Bondfilmerna brukar gå till välgörande ändamål. I fallet For Your Eyes Only gick intäkterna till en fond för rehabilitering av handikappade. Flera recensenter kunde inte låta bli att nämna att filmen kanske kunde ha visat en “mindre okänslig bild av rullstolsbundna”.
  • Den som föreställer “Blofeld” i filmens inledningsscen är John Hollis (utan att vara nämnd i den officiella rollistan). Ett lustigt sammanträffande är att Hollis hade en liten roll även i Casino Royale (1967) som thailändsk munk. Han spelade även Lobot i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back.

  • I det slutliga manuset har man tonat ned det faktum att tränaren Jacoba Brink uppenbarligen finner sin skyddsling Bibi mycket tilldragande.
  • Carole Bouquet kunde inte dyka, så alla hennes dyk-scener i filmen är fejkade – de är inte alls inspelade under vatten även om det ser ut så. Istället använde man en fläkt som blåste i håret på Carole, och sedan spelas filmen upp i långsamt tempo. Derek Meddings fixade sedan till specialeffekterna – lade till bubblor etc.
  • Charles Dance, som spelar skurken Claus (han harpuneras på stranden av Columbos män), fick senare rollen som Ian Fleming i tv-filmen Goldeneye, som beskriver Flemings liv och karriär. Han var mycket porträttlik i rollen.
  • Under hela Roger Moores tid som Bond spelade han under alla filminspelningar backgammon med producenten Albert R Broccoli. Vid tiden för For Your Eyes Only påstods det att Moore hade vunnit över en kvarts miljon dollar av Broccoli. Prducenten replikerade: “Det är inte sant. Jag har inget emot att de beskriver mig som ‘gambler’, men ingen ska påstå att någon kan slå mig i backgammon”.

  • Till denna film hör den egendomligt upphaussade historien om “Bondtjejen som egentligen var en man”. Som alla vet brukar producenterna av Bondfilmerna engagera en grupp fotomodeller till varje film, och deras uppgift är att synas i bakgrunden och se vackra ut. I For Your Eyes Only hade man engagerat modeller till scenen vid Gonzales´ Madrid-villa. Sedan filmen haft premiär, visade det sig att en av modellerna, Tula, var transsexuell och många år tidigare hade genomgått en könsbytesoperation och alltså varit född som man.
    Det slogs förstås upp i veckopressen: “Inte ens 007 kan se skillnad” och liknande trams. Tula syns i filmen i ungefär sju sekunder.
    Den som vill veta mera om hans/hennes liv kan läsa biografin “Mitt liv” av Caroline Cossey (Tulas riktiga namn).

  • När Bond och Q knappar in dörrkoden till rummet där Identigrafen står, kan man höra refrängen till “Nobody Does It Better” – titelmelodin till The Spy Who Loved Me.



www.Agent007.nu